Vaknade ännu en tidigt morgon med fyra pigga, små ögon bredvid mig i sängen.

 

 

Jag gissar att jag får skylla mig själv,för är man som jag lite smått förvirrad

och hela tiden har gått och sagt att på lördag kommer pappa hem.

Men se ni, det gjorde han icke.

Han började visst flyga hemåt då.

Hoppsan sa, ännu en LÅNG dag att vänta och längtas efter pappa.

 

Det hoppades och studsades här hemma hela morgonen.

Små pirrigt i de små magarna.

Till slut gick vi ut och väntade och väntade och väntade.

Passade på att göra lite fint på stenarna och precis när orken började ta slut,

då svängde en svart bil in på gården med pappa T i.

Sen fort, fort, fort in med pappas resväskor.

För kanske, kanske, kanske fanns det någon present däri.

Vad tror ni?