Hej bloggen!!
Hej bloggen och alla vänner!!
Det var hemskt länge sen sist.
Har inte blivit så mycket bloggande på länge pågrund av en hemskt jobbig sommar, denna semester blev inte riktigt som man hade tänkt sig
Sitter och funderar nu på vad jag ska och inte ska skriva, så det får bli något mellan ting.
Hur som helst har iaf min sambo/barnens pappa kommit på att han vill vara själv, så där står vi nu.
Inget gemensamt beslut utan helt hans eget.

Tror jag har gått från total nedbryten och ledsen till att nu vara mer fruktansvärt besviken, ledsen, förbannad och arg.
Letar lägenhet, men finns dessvärre inga alls just nu, känns sådär att leva i ett kaos med ca fem veckor kvar till förlossning.

Just nu är jag bara så fruktansvärt trött på att inget är som det ska vara och trött på att må såhär.
Lite ärlighet skulle inte skada....

"Pratar du bakom MIN rygg, betyder det att jag är längre fram än du..
Kommenterar du MITT liv, betyder det att mitt liv är mer spännande än ditt..
Har du tid att leta efter MINA misstag, betyder det att du är avundsjuk...
Fortsätt med det...
så lever JAG livet under tiden!"

Anonym

Usch va tråkigt att de skulle bli så här för dig nu när du egentligen ska vara glad och se fram emot ditt andra barns födsel. Jag hoppas att allt löser sig i slutänden, att Tomas tar sitt förnuft till fånga och ber dig komma tillbaka.

Styrkekramar Hanna (Maltes mamma) :-)

marie

Kramar till dig!!

Emelie

Vi finns här för dig jämt!Alla kramar till dig!

Malin L

Många styrkekramar till dig! <3

Pernilla

Vad söt hon är lilla Ebba. Kämpa på! Ovan solen lyser alltid molnen. Ha det gott!

Motherhood

Huvva, vad hemskt... Du verkar vara en stark tjej, jag är säker på att du klarar det galant ändå!



Kom han bara på helt plötsligt att han ville vara "ensam"? Eller ligger det något bakom?

Sara - Ensamstående mamma

Vilken stil att komma på något sånt såhär kort tid innan det är dags för erat andra barn att komma ut till er.. Jag undrar samma sak som ovanstående, men du behöver absolut inte svara om det är för känsligt. Kom han bara på att han ville vara själv, eller ligger det något annat bakom?



Jag är säker på att du kommer klara det galant, jag var själv helt ensam från gravidietens start och är det fortfarande, och idag är min son 3 ½ år. Visst är det tungt vissa perioder, men det är mestadels bara underbart :)



Skickar en hel hög med styrkekramar!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress