Mamman som tvingar.....
ut sina barn i skogen.
 
Usch så hemsk jag är, först tjatar jag om att klä på sig och komma ut i skogen för det är faktiskt bra med friskluft. Sen när vi väl är i skogen så tjatas det om att vi ska hinna hem och äta innan nästa sak står på agendan.
 
Så tjat och gnat mamman det är jag, fast det gör inget för jag vet att allt jag tjatar om tycker tjejerna i slutänden är jättekul.
 
Idag blev det en oplanerad tur ut i skogen hos mormor och morfar, även mormor och morfar själva anslöt på vår strapats. Plockade med oss olika mossor, nån gran, några pinnar och lite annat krims krams.
 
 
 
En extra härlig torsdag.
När jag kom hem från jobbet så där torsdagstrött och mör så plingade det till på telefonen.
- Vill ni dricka lite glögg ikväll?!
 
Behövde inte tänka på saken länge och tjejerna skrek JAAAA i kör.
Så vi gjorde middag, sen skickade vi iväg Thomas för att shoppa glögg, pepparkakor och bullar.
Sen dök dom uppe vännerna Emma och Johan och förgyllde vår torsdag.
 
Present hade dom med sig till tjejerna också, en varsin chokladkalender.
Bara den gesten, så himla gulligt, snällt och generöst ♥
 
Vi ser framemot mer glöggmys framöver och då med en till liten person ♥
Snart kommer nämligen Emma och Lunkans lilla bebis, på lördag har jag sagt och jag håller tummarna för det.
 
 
 
Härligt på olika sätt.
Idag föll dom ner...stora och fluffiga snöflingor.
Alldeles, alldeles vitt utanför fönstret.
 
Jobbar man som jag på förskola så har man sådana här gånger förmånen av att se massor med barnögon börja tindra och glänsa lite extra och små munnar brister ut i stora leenden.
Den första riktiga snön är magisk.
Julpirrigt kommer lite extra i magen på både stora och små.
 
Jag älskar snön, eller iallafall glädjen den ger och att den ger oss ljus i mörkret.
Sen kylan (när det blir så där tokkallt), blötheten (när det ska envisas att tina hela tiden) kladd (tinad snö, lera, ja ni förstår) och skottning kan jag gärna vara utan.
 
När snön ändå har kommit tycker jag den kan ligga kvar och sluta upp med att komma, försvinna, komma, förvinna osv. Snö och så nån minusgrad, då är det perfekt.
 
Fast vet ni vad? Det finns inget som är lika härligt som varm sand mellan tårna. Det räcker med att titta på en bild på det så längtar jag efter det. Värme, sol och varm sand.....att få sparka av sig skorna och springa/gå ut i sandeb och sedan doppa fötter och ben i havet.
Härlig känsla!!
 
Tänk vilken tur vi har som kan uppleva alla dessa årstider och härligheter.
För härligt är det båda två, både snö och strand fast på två helt olika sätt.